Just nu har en av favoriterna bland bokbloggare Fiktiviteter en Whohelg. Så flera personer har delat med sig av sina favoritavsnitt. Sina tankar om sexualitet, favoritmonster och liknande. Så då blev jag sugen på att dela med mig av ett av mina egna favoritavsnitt från Doctor Who.
Sedan Doctor Who började sändas igen 2005 så har TV-serien handlat främst om vad The Doctor kan lära sig av sina medresande. För det finns ingen som säger stopp när han reser ensam. Fast en gång i tiden så handlade det mera om vad The Doctor kan lära sina kompanjoner. Vilket får mig att tänka tillbaka på säsong 25 och 26. En tid då Ace introducerades.
Ace, för er som inte känner till henne var alltså en häftig 1980-tals tonåring med skinnjacka som hatade sina föräldrar och kunde koka ihop bomber med sina kemikunskaper. (Hon sprängde skolans bildsal med ursäkten att det hon uttryckte sin kreativitet.) Under flera äventyr reste den sjunde doktorn runt med henne för att lära henne om världen och bota hennes psykologiska ärr. Hon fick gå genom ett rent helvete men för oss tittare blev det flera fantastiska äventyr. The Greatest Show in the Galaxy, Ghostlight och Remembrance of the Daleks är bara några. Fast låt oss nu fokusera på ett av mina absoluta favoritavsnitt från den klassiska serien. Nämligen The Curse of Fenric. Fortsätt läs…