03/12 - 09
|
Beasts of Burden |
Den här recensionen borde man ha skrivit för en lång tid sedan, som någon annan redan sagt. Trots detta har det hela fått ligga och vänta en omänskligt lång tid. Då jag i skrivandets stund väntar på den fjärde delen av Beasts of Burden.
Det som jag såg först med Beasts of Burden var omslaget på #1. Ett gäng handmålade hundar under en röd himmel och en dunkel undangömd döskalle. Bläddrade lite snabbt genom tidningen och fick syn på en gigantisk groda som åt en hund med sin tunga. Jag lade tillbaka tidningen och tänkte inte mycket mer på det. Ett tag senare satt jag hemma och spanade genom ett par nyhetssidor och noterade en förhandstitt av just Beasts of Burden. Samt en länk till vart man kunde läsa några färdiga historier med hundarna. Dessa fångade in mig och var tillräckligt fantastiska för att jag skulle be Seriezonen i Uppsala köpa in dem. Vad jag inte visste då var att snart skulle de bli min favoritläsning av alla serietidningar som just nu kommer ut!
Beasts of Burden tar plats i staden Burden Hill (Därav namnet) och centrerar sig kring ett gäng hundar och några katter. De reder ut paranormala fenomen och liknande händelser, både på uppdrag av förbipasserande och från de visa hundarna i organisationen Watchdogs.
Jag skulle vilja säga att varje avsnitt är uppbyggt som ett avsnitt av tv-serien Buffy The Vampire Slayer, fast där alla karaktärer är djur. Trots att Beasts of Burden har tänkande, levande, magianvändande djur tappar de inte faktumet att de faktiskt är djur. Fick de välja hade många av hundarna hellre jagat sin egen svans än att försöka överleva en zombieinvasion. (Thats right, zombieinvasion med hundar!)
Varje karaktär har sin egen snabbt etablerade personlighet. Några av de som står ut mest har också blivit mina favoriter. Dessa är den tvivlande pessimistiska mopsen Pugsley och den malplacerade och modiga katten Orphan. Fast vill du veta mer om dessa borde du istället ta och faktiskt läsa serien!
Som jag sa i början fångades jag in av hur Jill Thompson tecknat serien. Något som märks särskilt är att hon varit omkring många hundar själv. För varje ansiktsuttryck är något som man faktiskt kan förvänta sig att en hund, katt eller varför inte tvättbjörn faktiskt uppvisar. När man sedan lägger Evan Dorkins manus på det hela får man en vacker blandning värd att rama in.
Rekommenderad läsning för alla och bli inte bortskrämd av konceptet. Detta är inte så barnsligt som det verkar. Så för att sammanfatta: Beasts of Burden, författad av Evan Dorkin, tecknad av Jill Thompson. De första tre delarna är redan ute och vi kan förvänta oss den fjärde delen runt 16:de December. Köp!
Du vill kanske också läsa:
Du hittar oss även…
Senaste kommentarerna