Det är nämligen så att den 26e juli så börjar de första 3 sidorna av historien (hos Axe Cop) och de 3 sista fortsätter sedan den 2a augusti hos doktorn.

Are you excited? I’m excited.

-Christopher (författare och tecknare utav Dr.McNinja)

Hur peppad är du?

Du vill kanske också läsa:

• Bakom Varje Linje 01: Alex Noriega
• San Diego Comic-Con 2010: Torsdag!
• Axe Cop – Det häftigaste sedan din barndom!

Raleigh är halvt om halvt av misstag på en roadtrip med några bekanta. Medan hennes medresenärer utbyter spydigheter sitter Raleigh och funderar över livet, över hennes bästa vän som plötsligt och vad det var som egentligen hände när hennes föräldrar separerade.  Det här skulle kunna vara något att grubbla över för vem som helst, men Raleigh har ett särskilt problem; En katt tog hennes själ när hon var 14 år, och nu verkar hon inte kunna få några vänner.

Nej, serien är inte så flummig som premissen verkar, inte mer flummigt eller förvirrande än vanligt när man är ung. Vad läsaren egentligen får ta del av, förutom minst en kattjakt, är hur det är att lämna något svårt bakom sig, hur man kanske är mer än vad man tror och hur vänner man inte ens visste att man hade kan komma att betyda allt. Tecknarstilen understryker verkligen detta; om man jämför med O’Malleys tidigare verk (t ex Scott Pilgrim, ingen hype) så är den här stilen kladdigare, råare och mörkare än sina förlagor i o m de dystra gråtoner som verkligen förstärker Raleighs ångest över att helt enkelt inte förstå vem hon är eller vart hon är på väg. För den som någon gång tittar ut ur ett bilfönster och undrat vart de är på väg, egentligen, är det här en väldigt fin liten novell att plocka upp en ledig eftermiddag.

Nästa serie är Zombies Calling av Faith Erin Hicks. Har du någonsin sett en enda zombiefilm har du egentligen redan läst den här serien men å andra sidan, är det som att du skulle kunna tröttna på zombiefilmer? Tänkte väl det!
Tre elever på ett universitet befinner sig helt plötsligt mitt i ett mardrömscenario; Alla elever på skolan har blivit zombies, och nu är det bara överlevnad som gäller. Huvudpersonen Joss finner dock på råd, för är man i något som liknar en zombiefilm är det klart att man agerar därefter! Husgeråd som blir till vapen, plötslig badassförmåga hos en karaktär och inte minst ett nobelt offer blir en del av vardagen och de enda chanserna till överlevnad i en minst sagt overklig situation.
Serien är verkligen söt, och den som gillar zombieflmer och skruvade situationer kommer minst sagt bli nöjd, referenserna är många och korrekta. Det enda man kan säga om den som kanske inte är helt toppen är att karaktärerna blir ganska grunda. Man kan argumentera att serien är kort, men det finns tecknare som gjort mycket mer med mindre. Å andra sidan ska man inte skjuta under stolen med att serien är en internetserie som getts ut, och det är inte fy skam att stödja mindre serietecknare bara för att! Zombies Calling är absolut inget mästerverk, men trots det mycket läsvärd.

Annars; Låt inte det fina vädret lura er, sitt inne med en kopp te och läs era serier!

Du vill kanske också läsa:

• Zombie Apocafest 2009
• Möbelförsvar mot zombier
• Recension av Zombieland

Funkar inte Youtube kan ni se videon här trots landrestriktionen.

Det är Juice Films (De som gjorde Watchmen till en motion comic) som animerat Tony Moores konst och rösten görs av Phil LaMarr. Han har tidigare jobbat med Futurama och Justice League Unlimited. Precis som med allt annat denna vecka kommer vi nog få reda på mera om denna motion comic under Comic-Con. Vi har inte fått någon bekräftelse ännu om detta är något de kommer fortsätta skapa. Även om det mot slutet står att det ska fortsätta.

Du vill kanske också läsa:

• Spider-Woman och motion comics
• Grönt ljus till The Walking Dead
• The Walking Dead gick direkt till TV-serie

Jed Whedon and Maurissa Tancharoen, joined by longtime Buffy the Vampire Slayer artist Cliff Richards, take us on an intricate trip through the precise moment when the Active technology went global, and how the protagonists from Epitaph One and Two narrowly avoided death, and worse. Jed Whedon and Maurissa Tancharoen wrote the Epitaph episodes of Dollhouse Seasons One and Two, and currently write for the Starz series Spartacus. This is their first work in comics. Artist Cliff Richards has drawn more Joss Whedon-related comics than any other artist, including issues of Buffy Season Eight.

Hej Felicia Day, du är på omslaget.

Via: UGO

Du vill kanske också läsa:

• Rekvisita vi vill ha
• Dollhouse andra säsong och fler TV-serier
• Söndagsklippen – Del 20

Bakom Varje Linje är en intervjuserie där Myskoteket intervjuar kända och mindre kända serietecknare om konsten att vara serietecknare.

Berätta lite om dig själv för våra läsare!
Jag är Alex Noriega, en 29-årig illustratör från Barcelona. Jag brukar kalla mig själv illustratör men i verkligheten är jag många saker, ”I’m a rock, I’m an island”, Skojar bara!

De senaste åtta åren har jag jobbat i modebranchen med att designa T-shirts och jag hatar det otroligt mycket. Jag hoppas alla modemärken bränns i helvetet, förutom ”Sirena Con Jersey”, de kan få vara kvar.

Jag är fortfarande singel och jag tror det beror på att jag hatar tanken på att behöva enas med någon annan än mig själv i mina beslut. Det är tillräckligt jobbigt att försöka övertala mig själv att göra saker. Min engelska är begränsad men med tanke på att det är mitt tredje språk så är jag ganska bra. Jag är socialt handikappad.

Hur startade ditt intresse för serier?
Min farfar var landskapsmålare på sin fritid och han brukade ta med mig när jag var fyra år för att rita. Jag kommer fortfarande ihåg när han skissade i sitt block, jag kunde titta på när han ritade i timmar trots att jag bara var fyra. Jag kan fortfarande komma ihåg det väldigt tydligt.  De första serierna jag kommer ihåg var bland annat det veckoutgivna satiriska magasinet ”El Jueves”, ett spanskt magasin som mina föräldrar brukade läsa (Jag älskar det fortfarande).

Som du kan se så har jag ritat nästan hela mitt liv. Jag kommer ihåg när jag var 10 år och redan undrade om jag skulle rita serier eller måla. Jag kände till Picasso , Miró och några konstnärer till som jag verkligen gillade. Jag kan inte minnas att jag velat bli något annat. En kort period ville jag spela schack, men det kom jag över ganska fort.

Vad har du för egna favoritserier?
Massor! I tryckta medium har jag läst jag en hel del ”The Far Side” av Gary Larson (Du måste älska hans humor). Jag gillar även Sascha Hommer mycket, han har publicerat ett par grafiska noveller och båda är underbara. Adrian Tomine, Jason… MASSOR. När det kommer till webserier så är jag ingen expert. Jag har börjat följa några få nu på sistone, det finns en hel del talang där ute. Jag läser ”Cyanide and Happiness”, ”Alberto Montt”, ”Bellen” av Box Brown, ”Cat and Girl” och ”Thingpart”

Hur fick du idéen till ”Stuff No One Told Me”?
Jag hade tänkt göra en daglig seriestrip rätt länge och när idéen till ”SNOTM” kom så peppade jag helt enkelt mig själv till att fullfölja det. Konceptet är väldigt enkelt och är inte direkt något nytt heller, men det är roligt att göra och lätt att tänka på under vardagen.

Under en explosionsartad tid har mängder med människor börjat läsa din serie. Hur ser du på den respons du fått och hur har den påverkat dig?
Jag har runt 10.000 RSS prenumeranter, det har varit helt galet hittills. Jag trodde aldrig att jag skulle få så bra respons, speciellt inte så snabbt! Jag har bara arbetat med serien i några månader och jag får epost varje dag från personer som skriver hur de älskar serien och att de berörts på ett eller annat sätt. Det har inte påverkat mitt vardagliga liv (ännu) men jag hoppas att alla positiva kommentarer kommer leda till att jag på något sätt kan leva på att rita serier och göra böcker. Det skulle vara fantastiskt!

Vad kommer först när du gör serien, visdomsorden eller illustrationen?
Det brukar vara texten först, jag försöker komma på saker som är relevant och aktuellt för mig. Jag försöker att vara ärlig mot mig själv och prata om saker som betyder något eller som jag trycker är roligt. Så först tänker jag på en fras och sen föreställer jag mig hur den ser ut. Eftersom jag inte har ett fast karaktärsgalleri så kan jag jobba ganska fritt med bilder jag tycker är intressanta. Men jag försöker hålla det relevant, jag gillar inte att prata utan anledning.

Har du någon egen favorit av de hittills publicerade serierna?
Hmmm det är svårt, en personlig favorit är ”You can’t get rid of your fears but you can learn to live with them” . . . Jag gillade slutresultatet!

Hur ser framtiden ut för ”Stuff No One Told Me”, vad har du för planer?
Jag kan se två möjligheter, Den första är att göra serien under ett år och sedan släppa en inbunden bok med de bästa serierna. Den andra är att ändra tonen på serien till något mer sarkastiskt bit för bit och ha en lucka öppen där jag kan prata om allt som är roligt eller bara intressant. Jag är ganska säker på att om jag fortsätter att bara ha ”visdomsord om livet” så kommer det bli tråkigt väldigt snabbt. Så jag är medveten om att jag måste utveckla idéen, det är en spännande utmaning.

Och så för att avsluta, vart kan man få den bästa koppen te?
Jag vet inte, jag är ingen te person och Spanien är ett kaffeland.. Jag dricker ton med kaffe om det hjälper?

Alex Noriega / ”Stuff No One Told Me”
http://stuffnoonetoldme.blogspot.com/

Tell the readers a bit about yourself
I´m Alex Noriega, a 29 years old illustrator from Barcelona. I like to call myself an illustrator, but in reality I´m many things: I´m a rock, I´m an island. Kidding!

For the last 8 years I´ve been working in the fashion industry designing T-shirts and I hate it with all my soul. I hope all fashion brands burn in hell except ”Sirena Con Jersey”, they can stay. I´m still single and I think it´s because I hate the idea of having to agree with someone else but me in all my decisions. It´s already hard to convince myself to move my ass.My english grammar and spelling skills are very limited, but considering english is my 3rd language I´m doing pretty good. I´m socially handicapped.

How did your interest for comics start?
My grandfather was a landscape painter in his free time and he used to take me out with him when I was 4 to draw. I still remember him sketching on his pad. I could look at him draw for hours, although I was just 4, I still remember it very clearly. Then, the first comics that I remember were among others the weekly satirical magazines ”el jueves”, a spanish magazine that my parents used to read (I still love it).

As you can see I´ve been drawing pretty much always. I remember being 10 and already wondering if I should draw comics or paint. I already knew Picasso, Miró and a few more painters that I really liked. I can´t remember wanting to be anything else in my life. Well, for a short period I wanted to play chess. But it faded away pretty fast.

Do you have any favorite comics?
Lots! In print I´m reading a lot of ”the far side” by Gary Larson lately (you gotta love his sense of humor), I also like Sascha Hommer a lot, he published a couple graphic novels and both are wonderful. Adrian Tomine, Jason… LOTS. Regarding webcomics, I´m not an expert, I´ve started to follow a few just lately, but there great talents out there. I read ”Mythfits”, ”Cyanide and Happiness”, ”Alberto Montt”, ”Bellen by Box Brown”, ”Cat and Girl”, ”Thingpart”

How did you get the idea for ”Stuff No One Told Me”
I´ve been thinking about making a daily comic for some time, and when the idea of SNOTM came to me I simply pushed myself into doing it. The concept is very easy and it isn´t anything new, but I guess it´s fun to do and easy to think about in a daily basis for me.

In a short period of time lots and lots of people have start to read your comic. What’s your view on the response you have gotten from the community, has it effected you in any way?
I have around 10.000 RSS subscribers,It´s been crazy so far. I never expected such a great response, especially not so fast! I´ve just been doing the comic for a couple months and I get emails everyday from people telling me that they love it, and that it touched them somehow. This hasn´t really changed my day to day life (yet)… but I´m hoping this great response will lead to a change where I can some how live just drawing comics and making books. That´d be great.

What comes first when you make your comics, the wisdoms or the illustration?
It´s usually first the text. I try to come up with something relevant for me at that time, I try to be honest with my self and talk about things that matter or I find very funny. So, first I think of a phrase then I picture it in my mind. SInce I´m not working with a closed set of characters or anything like that, I can work very freely and wander around anything that I find interesting… I try to make sure that it´s relevant to me, though. I don´t like to speak with no particular reason.

Do you have any favorite of your published comics?
Hmmmm, that´s hard. I would say my favorite so far is ”you can´t get rid of your fears but you can learn to live with them”… I like how it came out.

Whats the future like for ”Stuff No One Told Me”, What plans do you have?
Well, I see clearly two possibilities. One, just making the comic for a year or so and then publish a hardcover book with the best cartoons. And two, changing the tone of the comic to something more satirical little by little and keep it a ”window” where I can talk about anything that might be funny or interesting no matter what. I´m pretty sure that if I keep it simply as some sort of ”life advices” it will be boring after a very short time… so, I´m aware that I have to change it. Its a great challenge.

And finally, Where can you get the best coup of tea?
Don’t know, I’m not a tea person and Spain is a coffee country, I drink tons of coffee if that helps!

Du vill kanske också läsa:

• Axe Cop – Det häftigaste sedan din barndom!
• Swedish Comic Sin – NSFW och sånt där
• Axe Cop och Dr.McNinja crossover

Det känns konstigt att skriva den där rubriken då man har Harvey Pekar färskt i minnet. Jag såg filmen baserad på hans liv för andra gånget i mitt eget, bara för några dagar sedan. Då man såg filmen kändes han odödlig. Vilket man faktiskt kan säga att Harvey Pekar har blivit tack vare sitt arbete och sina utspel. Ni som inte känner till Harvey Pekar innan, så var han en författare av den självbiografiska serien American Splendor. Hoppas han bråkar med någon lämplig i himlen. Må han vila i frid nu.

Via: Shazam.se

Du vill kanske också läsa:

• Inga liknande inlägg

Du vill kanske också läsa:

• Inga liknande inlägg

Du vill kanske också läsa:

• DC Entertainment, you have been choosen. RISE!
• Första bilderna från Green Lantern
• Vilka gör en cameo i POWER GIRL #4?

View The 411 on Scott Pilgrim’s 416 in a larger map

…och för alla som väntar på sista boken kommer nu en teaser.

Du vill kanske också läsa:

• I’m in lesbians with you!
• Scott Pilgrim’s Finest Hour
• Suddiga Scott Pilgrim posters i väntan på trailern

SPX10 bjöd på många intressanta möten och inköp (Långt över dragen budget). Årets twittersnackis var boken Swedish Comic Sin, med en lös hundralapp i väskan togs beslutet att inköpa den omtalade serien till egen ägo. ”Swedish Comic Sin” är en serieantalogi med erotiskt tema. Vi bjuds på nio olika serier med tio olika svenska tecknare allt förpackat i en väldigt stilfull förpackning. Serierna varierar i tema, tecknarstil och innehåll så det finns nästan något för alla att hämta. Den röda tråden är sex men man kan lätt charmeras av den bakgrundshistorierna som ligger och flämtar precis bakom krönet i flertalet av serierna.

Tyvärr så väljer dock en stor del av serierna att nästan bara visa själva sexet när det är bakgrundsscenariot som borde lyfta serien. Fanny M. Bystedts ”Best Friends Forever” och Catarina Batistas ”Breakup Blues” lyckas bäst med att hålla en jämn balans mellan erotik och en intressant premiss. Dom lyckas även att med sitt berättarspråk få till en väldigt filmisk och nästan drömsk känsla i deras historier. Det skulle vara en ren lögn att säga att man inte är sugen på mer från de här två tecknarna. Några riktiga stolpskott finns dock inte utan hela Swedish Comic Sin håller en bra medelnivå genom hela boken.

Med en utmaning om att få tillbaka den svenska synden till Sverige lyckades Natalia Batista tillsammans med sina tio serietecknare skapa något väldigt intressant och tillsynes alltid lika aktuellt. Man kan inget annat säga än att uppdraget var väl utfört. Det finns givetvis saker kvar att önska men det blir definitivt intressant att se hur det här kommer utveckla sig i framtiden.

Du vill kanske också läsa:

• Podcast! Nostradamus 2010
• SPX10 över för den här gången
• Dungeons & Dragons 2: Wrath of the Dragon God